Symboliskt att Jocke gjorde skillnaden

Modo är ett lag som är kapabelt att tävla mot vilket lag i ligan som helst vilken kväll som helst – tack vare lagets spetskompetens, kunnandet i powerplay och boxplay, samt förmågan att spela fysikt.

Detta i kombination med ett ivrigt Skellefteå AIK – som verkligen ville hitta vinnarspåret igen efter två raka förluster och möjligen därför inledde med ett gäng iögonfallande misstag – gjorde den första perioden jämn.

När AIK sedan trampade loss och avgjorde matchen i andra perioden, kändes det symboliskt att det blev just Joakim Lindström som klev fram och utgjorde den stora skillnaden.

Jocke var inne på isen när Bud Holloway vispade upp 1-0 i första krysset i ett powerplay som pågått bara fyra sekunder (”…underbart är kort!” som det heter när kåtbocken Uggla tar ton).

Sedan var det två riktiga klassmål av Jocke – där han demonstrerade sitt mäktiga skott – inom loppet av 2.14 som gjorde att vi hade 3-0 på resultattavlan bara kort därefter. Vem vet, på måndag kanske elitseriens klart bäste svenske forward den här hösten till och med tas ut i Tre Kronor…

I slutet av 90-talet lämnade Jocke moderklubben Skellefteå AIK – på den tiden ett halvdant lag i andradivisionen – för att optimera sina utvecklingsmöjligheter i Örnsköldsvik. Modo ståtade då med Sveriges bästa talangfabrik och hade ett representationslag som började samla på SM-silver.

Nuförtiden är det Guldstans favoriter som övertagit både den ledande talangfabrikationen och silversamlandet. När Jocke i fjol återvände från sin senaste (sista?) NHL-sejour, så var det aldrig något snack om vilket lag han skulle välja. Naturligtvis låg det vissa både kontraktsmässiga förpliktelser och givna sociala skäl (this is his hometown) bakom att Jocke blev svartgul igen. Samtidigt tycker jag att det illustrerar vikten av att vara en välmående och självförsörjande förening; det underlättar även rekryteringen av etablerade spetsspelare genom att förmå att erbjuda ett på alla plan attraktivt paket.

Att gräva guld ur den egna juniorverksamheten kräver hårt och ambitiöst jobb över tid. Mycket av hemligheten bakom 2000-talets AIK-framgångar på ungdomssidan handlar om just långsiktighet och kontinuitet, i kombination med ett driv att vilja utvecklas och skruva till allt ytterligare varje dag.

Till sist tre nämnvärda anteckningar från mitt papper:

* “FJÄRDEKEDJAN!” Det är en fröjd att skåda Adam Pettersson, Martin Lundberg och Pontus Petterström i varje skift. Trion bidrar med hästjobb och tacklingar, utstrålar självförtroende, och har hittat en sån kemi att summan liksom blir större än beståndsdelarna. En exemplarisk fjärdeline som Anders Forsberg baske mig får lova att inte spräcka den dagen hans lag blir fulltaligt på forwardssidan.

* Modo kom med fyra man på skadelistan och kring detta hördes en massa gnäll. Skellefteå AIK kom med fyra man på skadelistan och kring detta hördes… inte ett ljud.

* En till mig närstående son skickade med mig resultattipset 3-1 till Skellefteå Kraft Arena. Lyssna alltid på en femåring!

 

Posted in Elitserien, Ishockey, Skellefteå AIK
Kategorier