Därför gör Brynäs rätt och Frölunda fel

Jag har varit på resande fot och damp ner i Skellefteå igen med den sista kvällskärran till Falmark.
Eftersom O’Learys på Arlanda ändå visade Skellefteå AIK:s bortamatch mot Timrå, hann jag se knappt hälften av den.
Det jag såg var en rätt hafsig match med dåligt passningsspel, som gav dåligt offensivt flyt och låg bakom att det hände lite framför båda målen.
Samtidigt blir nog Timrå inte lika risigt den här vintern som många av oss befarat, och det kändes inte ologiskt att Timrå till slut kunde vinna på straffar.
Hur som helst har jag inte missat att hänga med i de nya turerna i elitserien på grund av NHL-konflikten:
* Brynäs har skrivit kontrakt för resten av säsongen med kontraktslöse Cody Franson, som spelade i NHL med Toronto förra säsongen.
* Frölunda har gått ut och meddelat att man nu välkomnar NHL-kontrakterade förstärkningar.
Tvärtemot Modo, som satte den här jävla snöbollen i rullning med att bryta ligaöverenskommelsen genom att värva Alexander Steen, och Frölunda (ska man hädanefter förutsätta att dessa klubbar ljuger när de presenterar sina officiella uppfattningar i olika frågor?) så står jag fast vid mina tidigare synpunkter i ämnet; på många sätt hade det bästa varit om Hockeyligan stått enad och inte tillåtit spelare med NHL-kontrakt att skriva korttidskontrakt för spel i elitserien.
Om det – vilket Gud förbjude – blir så att hela NHL-säsongen där borta ställs in hamnar saken naturligtvis i ett helt annat läge. Där är vi inte ännu, och eftersom ingen vet hur valserna egentligen går i NHL-förhandlingarna känns det i nuläget meningslöst att spekulera.
Jag är medveten om att Cody Fransons agent varit ute och vevat om att hans klient mycket väl kan få ett kontrakt med Toronto om NHL-säsongen går igång. Jag läser på olika håll att Brynäs sportchef Micke Sundlöv därför målas ut som en bov som spelar ett fulspel och borde ställas i samma skamvrå som elitseriekonkurrenterna som plockar in NHL-spelare, men jag kan bara rycka på axlarna eftersom det handlar om en agent som gör sitt jobb med sin agenda (sälja sin spelare) och inte heller i detta fall blir spekulationer om Fransons framtida klubbtillhörighet meningsfulla eftersom NHL-framtiden omgärdas av så många “om” och “men” och “kanske”.
Men åtminstone för mig är det fullständigt glasklart att Brynäs, som skriver kontrakt med en kontraktslös NHL-spelare, gör rätt och att Frölunda, som tänker skriva kontrakt med en kontrakterad NHL-spelare, gör fel.
Kan det vara så svårt att se den avgrundsdjupa skillnaden?

Posted in Elitserien, Ishockey, NHL, Skellefteå AIK
Kategorier